Avlägsna släktingar…

På Ebelingmuseet i Torshälla är det en utställning som avlägsna släktingar har.

Uno Lindberg och paret Knut-Erik och Wiveca Lindberg.

 

Uno och “knutte” var kusiner till min mormor. Uno var målare kom in på konsthögskolan vid 16 års ålder, 1929-1935. Där hade han Gösta von Hennings, Albert Engstöm och Otte Sköld som lärare. De senaste sista tjugo åren arbetade han med glasmosaik.  Under några år ledde han en målarskola i Eskilstuna som hette Cliquen. På 1950-talet gjorde han nio konstverk i offentlig miljö. Bl.a “olympens sol”, utsmyckning i emalj vid huvudentrén i sporthallen i Eskilstuna,. Konstnären är representerad på bl.a Nationalmuseumet och Eskilstuna konstmuseum

Albert Engström var en mycket skicklig tecknare, och hans skämtteckningar med figurer som Kolingen och Bobban publicerades i tidningar som Söndags-Nisse och sedermera den egna tidningen Strix, och blev på detta vis mycket kända. Han gjorde många karikatyrer av dåtidens överheter – präster, borgare och officerare. Man kan där se ett tydligt släktskap med Döderhultarn. Som författare debuterade han 1905 med En bok.

År 1925 blev Engström tillförordnad professor i teckning vid Konsthögskolan och fungerade där till år 1935.

Engström intogs 1901 i stockholmslogen Carl Michael av Samfundet SHT, där han fick namnet Strix. Han invaldes i Konstakademien 1919 och var ledamot av Svenska Akademien från 1922, då han ersatte Oscar Montelius på stol nr 18. Han invaldes 1926 i Sällskapet FebruariGubbarna, stiftat 1852, ett sällskap med “kulturella intressen i angenäm och kamratlig samvaro”.

Engström blev filosofie hedersdoktor i Uppsala 1927, tillsammans med Bruno Liljefors.

 

http://home7.swipnet.se/~w-78137/bilder/goodt_1.jpg

 

Otte Sköld målade till en början i en dekorativ, kubistisk stil med vissa futuristiska inslag. Motiven utgjordes av vaktparader, nöjesliv etc. Sköld blev sedan representant för den nya sakligheten och målade detaljerade fönsterutsikter, stilleben och porträtt. Huvudverken utgjordes av målningar från cafeér, barer och populära dansrestauranger i Paris. Han har även utfört offentliga utsmyckningar, till exempel mosaiken Den goda jorden (1938) på Skogskyrkogården, mosaiken Vindens saga i ljushallen i Västertorpsskolan samt glasmålningar och teaterdekor.

Otte Sköld bedrev konstutbildning under en stor del av sitt liv. I Paris under 1920-talet drev han tillsammans med nordiska kollegor Académie Scandinave och vid återkomsten till Sverige 1929 startade han och Åke Pernby Otte Skölds målarskola (från 1949 Pernbys målarskola). Otte Sköld var också professor vid Konstakademien 1938-42 och direktör för samma institution 1941-50.

Otte Sköld var därefter överintendent för Nationalmuseum i Stockholm 1950-58. Han verkade där bl.a. för att avhjälpa den stora utrymmesbristen och inriktade sig på att skapa ett speciellt museum för nutidskonsten, Moderna Museet, som invigdes i maj 1958. Han var lärare åt många svenska konstnärer, bland andra Arne Isacsson, Lars Norrman, John Wierth, Christer Strömholm, Ulla Waller, Ingrid Rydbeck-Zuhr, Siri Meyer, och Bertram Schmiterlöw.

 

Knut-Erik Lindberg, Skulptör och bror till Uno. Han studerade vid tekniska skolan i Stockholm 1936-37. Vid Otte Skölds Målarskola 1936-37. Konsthögskolan 1937-43.  Han är bl.a representerad på Nationalmuseumet, “Caspar” i marmor. Eskilstuna konstmuseum med Bondflicka i kalksten. Det finns 15-20 offentliga utsmyckningar i Eskilstuna som “Knutte” har gjort. Bl.a i parken zoo “Pan” skulptur i stengöt.

Stengöt eller konststen(sbetong) eller konstbetong är en finbetong som framställs av olika slags krossade bergarter i olika färger, till exempel marmorkross, med vit eller färgad cement som bindemedel.

Stengötens ytan kan bearbetas när cementen hårdnat och användas som golvplattor och fasadbeklädnad, och också som material för skulpturer och prydnadsföremål.

Wiveca Claeson-Lindberg, textilkonstnär, målare och teckningslärare. Gift med Knut-Erik Lindberg. Wiveca studerade vid konsthögskolan där hon också träffade Knutte. 1964 svarade alla tre för utsmyckningar av det nya bibloteket , Eskilstuna stadsbibliotek. Wiveca bidrog med “Kalifens trädgård” en väggtextil i applikation. Uno gjorde betongglasfönstret, och “knutte” gjorde “myrorna” mobil skulptur i brons.