“Gult strävar mot åskådaren och strålar utåt över alla gränser. Blått drar sig undan likt en snigel som drar sig in i sin spiralsnäcka. Grönt är passivt, rofyllt och representerar den idealiska jämvikten. Rött är livligt, men har en målmedveten, behärskad kraft och en rörelse inom sig själv.” Wassily Kandinsky.  

Att färger påverkar oss är ingen hemlighet. Färg har haft betydelse för oss sedan tidernas begynnelse. I det medeltida Europa använde man sig av ett färgsystem på sina sköldar och flaggor. Färgernas betydelse har sedan gått i arv och visst kan man tyda färgerna på liknande sätt i vårt tidevarv.

Färgerna är personliga, och som vi vet passar vissa färger bättre på vissa personer än andra. Det har att göra med personens utseende, temperament och personlighet. Vissa färger tilltalar somliga medans andra kan avsky samma färger. Undersökningar har visat att blått är den färg som överlägset flest använder som sin älsklingsfärg.

Färgerna runt omkring oss ger en rad olika signaler. Oftast är man inte medveten om det och tror inte att man påverkas så mycket av det. Forskning om människans påverkan av färger visar dock att vi reagerar på liknande sätt inför samma färger, oberoende av personlighet. Det är ingen slump att McDonalds har gult i sin logotype, gult signalerar nämligen till det område i hjärnan som hanterar hunger och föda.

Många forskare har gjort undersökningar efter olika kriterier inom färgpsykologi. E. Grandejen publicerade 1980 en undersökning. 

En del “färgforskare” har ägnat sig åt internationell studier och har försökt se om färger uppfattas lika i olika länder. Flera stora undersökningar visar att om man ber de deltagande att rangordna färgerna röd, orange, gul, grön, violett och blå så blir resultatet detsamma, oberoende av nationalitet, ålder, kön och yrke.  

GUL -positiv
I så gott som hela världen uppfattas gul som en mycket positiv färg i enkäten. Gult uttrycker glädje, lycka och värme. Solen nämns som orsak.
Undantag: I Mellanöstern ser man i första hand gul som sjukhusfärg. Inom psykologin anser man också att gulaktiga nyanser kan ge upphov till illamående och sjösjuka.

GULT: Det är färgen som står för optimism, lätthet och glädje. Gult är stimulerande och gör oss på gott humör. Gult skapar en känsla av sol i rummet och i sinnet och låter all psykisk nedstämdhet försvinna. Rummet fylls av en glädjefull, positiv stämning. Den gula färgen får små rum att verka större och har en stimulerande och stärkande effekt. Och det gäller även hjärnan och således all tankeverksamhet. Den gula färgen ökar koncentrationen, främjar inlärningsförmågan och påverkar minnet på ett positivt sätt. Gult stimulerar inte bara hjärnans aktiviteter, utan förbättrar även kommunikationsförmågan. Gult står för intellekt och kommunikation – tänk bara på brevlådor, Gula sidorna, Gula tidningen. Färgen kan förbättra minne och förståelse, höja den intellektuella kapaciteten och stärka nerver och hjärna, men den kan också betyda svek. Den gula färgen anses vara Yang och styr solar plexus på människokroppen. GULT är också en varm färg, men har närmat sig de kalla färgerna och visar sitt släktskap med dem genom sin kyligare framtoning jämfört med rött och orange. Gult är kvickare, rappare. Zap!! Gult är ettrigt, bitskt. Gult syns, sticker nästan i ögonen, man blir nervös! Gult ger uppmärksamhet och energi, C-vitaminbrus!! Gult känns lite otryggt och sprött jämfört med rött. Gult kan vara stickigt och avigt, egensinnigt – gult är fult!! Gult har alltid betraktats som en lite svår färg och fanns förr på pestflaggorna som hissades till sjöss. Getingens svartgula kropp surrar runt oss, ettrig, vass. Gult är skarpt, även till intellektet. Gult är precist, träffsäkert. Men guls envishet ger en överlevnadsförmåga – maskrosorna tränger igenom asfalten, tar död på kung Bore! Gula vårblommor lyser. Och fru ärkegul – solen – tränger igenom allt och sprider sina lyckostrålar. Gult gör en glad, gult piggar upp! Gult sjunger hellre solo än i kör. 

Johann Wolfgang von Goethe, 1749-1832, var mest känd som diktare. Han var dock en mycket mångsidig man med många passsioner i livet. Han sysslade bl. a med geologi, botanik och zoologi. Han blev mer och mer intresserad av fenomenet färg och började forska i området. När han var 37 år gammal begav han sig ut på en resa till Italien. Han stannade borta mycket under denna perioden och gjorde iaktagelser som han samlade i otaliga anteckningsblock. Han provocerade konstnärerna i Rom och ifrågasatte deras förhållande till färg. Han ansåg att de inte hade någon djupare kunskap om färger. Goethes studier resulterade så småningom i boken Till färgläran, ett verk på cirka två tusen sidor. Verket har spelat en stor roll för färgläran. Den ligger fortfarande som grund för många inom området. Goethe angriper begreppet färg ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Boken har beröring med flera kunskapsområden och forskningsfält, fysik, psykologi, konstvetenskap, kemi, kulturhistoria samt biologi.
I Goethes bok kan man klart urskilja tre huvudavsnitt; de fysiologiska färgerna, de fysiska färgerna och de kemiska färgerna. han menade inte att göra tre olika bemärkelser av begreppet färg. För honom var färg något speciellt som kommer till uttryck i olikartade fenomen. 

Gult damm är ett årstidsbundet meteorologiskt fenomen som drabbar stora delar av Östasien under vårmånaderna. Dammet härstammar från ökenområdena i Mongoliet, norra Kina och Kazakstan, där kraftiga vindar och intensiva dammstormar skapar tjocka moln av fina, torra jordpartiklar. Dessa moln förs sedan med vinden österut och passerar över Kina, Nord- och Sydkorea, samt Japan och delar av östra Ryssland. Ibland kan vindarna bära partiklarna mycket långt. Koncentrationer som påverkar luftkvalitén har uppmätts så avlägset som i USA.

När man talar om exklusiva teer får man inte glömma bort de gula teerna, som länge har betraktats som de allra finaste tesorter som finns att få tag i. Att gula teer omges av en sådan air av exklusivitet, och ibland till och med omges av en viss mystik, har två anledningar. För det första har den gula färgen alltid ansetts vara kejsarens färg i Kina – i perioder var det endast kejsaren och dennes familj som fick bära gula kläder – och för det andra är produktionen av gult te mycket mindre än produktionen av alla andra tesorter, inklusive de vita, vilket medför att tillgången är klart begränsad. Detta i sin tur leder till att gult te oftast är dyrt, vilket också har inneburit att det i Kina endast har varit överklassen och på senare tid de förmögna som haft råd med det. Produktionen av gult te påminner om framställningen av grönt te. Efter rostningen får de fuktiga och varma bladen ligga och svalna och torka under ett linnetyg, ibland i upp till sju dagar. Det är under denna process som bladen får sin gula färg. Resultatet av torkningen under tyg är att bladen behåller det gröna teets nyttiga egenskaper samtidigt som det gröna teets gräsiga smak och doft försvinner. Slutligen rostas tebladen en sista gång. Gult te innehåller alltid hela blad, som inte delas eller knådas. Smaken hos gult te är för det mesta mild och mjuk med viss sötma, ibland även med en antydan till smörighet eller nötighet. Färgen är, som namnet antyder, gul. På senare år har intresset för gult te blivit större i länder utanför Kina. Många uppskattar att kunna få det gröna teets hälsobefrämjande egenskaper men med en mildare smak utan dess gräsighet.

Gult blinkande ljus