Fredag, in mot staden.

Tar tunnelbanan mot centralen. Idag blir det också att strosa, fast åt andra hållet. Jag börjar på Drottninggatan går mot Gamla Brogatan. Tar mig upp till Hötorgshallen. Det blir en liten kebab till frukost på Master Kebab. Inköp av 2 flaskor olivolja: Aegean gold.

Hötorget sägs ha ett geografiskt förflutet från Magnus Ladulås tid på 1200-talet, men fick sitt namn först 1644 och har till skillnad från många andra torg i Stockholm fått behålla det.

Under 1670-talet begåvades Hötorget också med en stenbeläggning.

Från norr fanns en naturlig väg fram till torget. På den kom lantborna, upplänningarna, dallänningarna och de långväga norrlänningarna. Söderifrån kom borgarna från sta’n och Hötorget kom därigenom att bli den naturliga mötesplatsen.

Bebyggelsen kring torget var blandad. Där fanns enkla hus med djurhushållning men också prydliga borgarhus. Från att ha haft en stark bondeprägel kom torget i slutet av 1800-talet att domineras av det borgeliga inslaget.

Innan den första saluhallen byggdes på 1880-talet var Hötorget indelat i två avdelningar. Den södra delen kallades Månglartorget och där såldes kött, fisk, grönsker, blommor och enklare charkuterivaror.

Den norra delen kallades Bondetorget, där sortiment varierade med årstiderna. Även mjölk och hö fanns att köpa.Hömarknaden fanns kvar ända fram till 1856 då den flyttade till Norrmalmstorg.

Under kalla vintrar kunde man ta en kopp kaffe i något av Hötorgets kaffestånd eller besöka Porterkaféet, som serverade en god porter för fem öre glaset. I Porterkafeet kunde man även ta sig en “pickadong”, ett slags rött vin. Den kostade dock sjuttiofem öre litern.

Den gamla saluhallen revs 1953 och den nya byggdes på samma ställe, en våning under markplanet. 1958 var det hela klart för invigning. Kung Gustav Adolf VI och massor av besökare närvarade. Köerna ringlade sig runt hallen med hundratals väntande.

Sedan dess har saluhallen genomgått flera förnyelser. Hötorgshuset har också byggts till.

Min färd går vidare, jag går Kungsgatan mot Stureplan. Tar sen och genar upp till Östermalmshallen. Det är fint där, men  jag går lika snabbt ut därifrån. Inte lika roligt där som i Hötorgshallen. Vid Östermalmstorg hittar jag en rolig inredningsaffär, där hittar jag ett par låga gummistövlar. Jag travar vidare mot Historiska museet,men det var så mycket stojande  barn så jag orkade inte. Knallar vidare mot Karlaplan och viker upp mot maxim. Jag sätter mig ner på en stol på Magic bar som ligger precis bredvid. Det blir frukost nr 2, ett glas vin, en pickadong, kostade dock 69 kronor.

Maxim är en av privatteatrarna i staden där den ena farsen efter den andra går upp. Varning för värk i nacken à la tennispublik av allt springande fram och tillbaka över scenen.

Här har många av de folkkäraste artisterna uppträtt. Maxim byggdes 1946 för att fungera som radiostudio, Karlaplansstudion, och här höll bland annat Frukostklubben med Sigge Fürst till. När TV kom till världen användes Maxim också som TV-studio men när Radiohuset byggdes blev Karlaplansstudion överflödig och Sandrews tog över – det visades film och teaterföreställningar.

Sedan 1971 har det enbart spelats teater och 1978 blev Maxim privatteater. Teatern har 562 sittplatser, varav 425 på parkett och 137 på balkong. Bar finns i foajén.