Vi på TUG, textil utan gränser har utställning from 28/4 tom 21/5.
Söndagen den 8/5 mellan 12-15 kommer jag och sitta och ta emot besökare. Kom gärna ner och titta!Det är jag som sitter till höger, också kallad för ulltussen… kan det bero på frisyren???? Eller är det för att jag älskar ullens värld och att skallen ser ut som att den var beklädd av ull lockar???
Gissa var locken kommer ifrån!
Håret på min skalle eller från fåret????
Det var mycket bök och stök inför utställningen. 3 st från klassen utsågs för att hänga utställningen med hjälp av våran grafik lärare Kicki och mannen som har ansvaret för lokalen, Lasse.
Här står Hillevi och Mona och fixar med en av mattorna.
Fönstret har Hillevi gjort, ja inte själva fönstret men monteringen…. hon har tryckt ett tyg och monterat det bakom det gamla fönstret. Så läckert!!! Du är duktig Hillevi!!!
Valborg med bra musik och trevligt sällskap! Vi började kvällen med att ta en öl på Eskilstuna ölkultur. Öl klubben har öl som härrör Eskilstuna med omnejd.
Man kan bl.a välja mellan:
Eskilstunas Jubileumsöl, en modig och utmanande gyllene ale som var officiell dryck under Eskilstuna 350-årsjubileum. Faktoriet real ale, en öl som torrhumlas med olika sorters humle Skogstorps IPA, en smakrik India pale ale Oktoberfest, en maffig mörk lager Skiftinge single hop, en torrhumlad goding Nyfors InneSittarBärs, en kopparfärgad ale i stilen extra special bitter
När vi hade intagit varsin öl, knalla vi vidare till Lokomotivet där själva tillställningen skulle vara. Det var buffé, kall grå daskig spiral makaroner som låg en skål och så allmänt tråkiga ut, kallrökt lax, potatis sallad, nått kött, sås och sallad…..Ja, vi kom ju inte för matens skull precis, utan kvällens höjd punkt var att Rock´n roll machine som skulle spela. Gruppen består denna gång av:
Bandet:
Sång, Tomas “Kylis” Kyhlström
Gitarr, Johan “Furan” Lindström
Gitarr & sång, Anders “Hägga” Häggblom
Bas & sång, Peter “Peppe” Maier ( mannen som har en röd paljett kavaj)
Keyboard, Mats “Herman” Hermansson ( min käre bror)
Percussion & sång, Johan “Jonte” Börstell
Trummor: Mats “Mini” Hällnäs
Blåset:
Saxofon & sång, Johan “Lewin” Lewin
Trombon, Torbjörn “Tobbe” Roos
Trumpet, David Jönsson
Kören:
Sång, Christina “Titti” Swärd
Sång, Tessan Andersson
Nu börjar det….Det mullrar av lastbils motorer…motorljud….. Sen kör det igång med musik från snuten i Hollywood, “The heat is on” .
Kvällen går i 80-talets tecken. Vi känner igen låtar så som “sledge hammer”, “it´s raining men”….
Vi sitter och undrar vem som är kvällens hemliga gäst…Janne Åström, en läder klädd man som sjunger Midnight oils “Beds are burning” och David Bowies:” Let´s dance”, han är grym, han sjunger som en gud.
Lite historik om Maskinen:
I slutet av 80-talet började Rock´n´ Roll Machine att kompa en mängd olika artister.
Det började med Haakon Pedersen, Lasse Lindbom, Peter Lundblad, Stefan Rydén m fl.
I början av 90-talet blev det Tommy Nilsson, Thore Skogman, Kurt Olsson, Lasse Berghagen, Anders Lundin, Mats Ronander, Tove Jaarnek, Tova Carson, Lili & Susie m fl.
1991 kom bandet i kontakt med Ted Gärdestad, det blev ett 5 år långt samarbete. Bandet repeterade med Ted på Balsta Musikslott i Eskilstuna. I oktober 1991 spelade Ted och RRM*) på “Frimis” i Örebro. Ted var hemlig gäst och det var hans comeback på scen efter ca 10 års tystnad. Ganska snart efter den spelningen kom bandet i kontakt med Harpo. Han hade på 70-talet jobbat mycket med Ted. Det beslutades att det skulle det bli en Revival Tour med Ted & Harpo och RRM sommaren 1992 . Det blev ett 20-talspelningar på betydligt större scener än vad bandet varit med om tidigare.
Mellan konserterna med Ted tog Harpo med sig RRM till Tyskland på stora galor och bandet fick spela för publik på 15 000-25 000 personer och hade nöjet att träffade många legender på galorna. Susie Quatro, Mungo Jerry (Ray Dorset), Sailor, The Rubettes, The Tremeloes, George McCrae, Leo Sayer, ELO och många fler med. Bandet fick chansen att spela på Gruga Halle i Essen, samma arena där många av bandmedlemmarna på TV sett sina stora rockidoler i direktsändningar i Svensk TV som pågick från midnatt till tidig morgon på lördagsnätter då och då under 70-talet.
1993 hamnade Ted etta på svensktoppen med “För Kärlekens Skull”, som ett nyinspelat extra spår på samlingsplattan “Kalendarium 1972-93”. Det blev en lång turné som tog RRM ihop med Ted till nästan alla svenska Gatufestivaler. Finalen på turnén var på Vattenfestivalen i Stockholm inför 15 000 personer. Det blev även radio, P3 Live, TV-inspelning ihop med Ted och RRM i TV3s & Z-TVs serie “Unplugged”. Som kuriosa kan nämnas att Helen Sjöholm var med i bandet på just den inspelningen.
Vintern 1996 den 13 december spelade RRM med Ted för sista gången det var i Gävle. Det skulle också bli Teds sista spelning någonsin. Han tog tyvärr sitt liv den 22 juni 1997 vid Häggviks station i Sollentuna.
Vid den här tiden blev flera av bandets medlemmar fältartist med resor ut till olika oroshärdar för att roa såväl svenska fredsbevarande soldater som soldater från andra nationer. Första resan, 1993, gick till Libanon ihop med delar av RRM och Curt-Eric Holmquist som kapellmästare och Tove Jaarnek som sångerska. Det blev även Makedonien/Kroatien med Harpo och Bosnien med Jill Johnson
Försvarets fältartister
Att underhållning behövs, i fred och ofred, är sedan länge bevisat. Sverige är det enda land i världen som har en organiserad fältartistverksamhet knuten till Försvaret.
Under beredskapsåren underhöll svenska artister våra soldater runt om i Sverige. Gamla tidningsurklipp vittnar om hur de allra populäraste artisterna stod på lastbilsflak, i hangarer eller på provisoriska scener utomhus och sjöng för de överlyckliga soldaterna. Vi har också sett gamla journalfilmer där Vera Lynn, Marilyn Monroe, Bob Hope och Elvis Presley och många fler under andra Världskriget underhöll trupperna ute vid fronterna i Europa. Men det var artister som Ulla Billquist, Alice Babs, Charlie Norman m. fl. som gladde de svenska soldaterna runt om i vårt land.
För att engagera en artist krävdes kontakter med produktionsbolag och managers. Långa diskussioner fördes av folk vid Försvarsstaben med artisternas ombud. Det handlade om tider, gager, ljud och ljus, ja om allt det som är självklart för dem som är insatta i showbusiness och som både kräver tid, kunnande och erfarenhet av den som skall ansvara för verksamheten. Med den erfarenhet som man skaffade sig av detta här i Sverige under beredskapsåren lades grunden för idén till att organisera Fältartisterna. Det skulle naturligtvis vara mycket lättare i framtiden om man i lugn och ro i fredstid kunde bygga upp organisationen kring artistverksamheten i fält med hjälp av artisterna själva. 1953 bildades Försvarets Fältartistkår som sedan blev Försvarets Fältartistförening 1956.
och idag heter vi Försvarets Fältartister och är en del av Svenska Försvarsutbildningsförbundet.
Allt sedan starten har vårt uppdrag från Försvarsmakten handlat om att utbilda och krigsplacera yrkesutövande sångare, musiker, skådespelare och andra typer av underhållare. Redan 1957 tjänstgjorde den första gruppen fältartister i internationella sammanhang och idag har c:a 400 av våra drygt 700 medlemmar fått chansen att öva sin krigsbefattning i utlandstjänst som fältartist. Ett grundkrav för att bli krigsplacerad eller att tjänstgöra internationellt är att gå någon av fältartistkurserna som sedan 1989 hålls på Falsterbo Kursgård i Höllviken.
En av de stora skillnaderna mellan Sverige och andra länder är att Sverige vill engagera så många olika yrkeskategorier inom sitt försvar som möjligt. Det gör att vårt svenska försvar idag inte bara består av soldater som har utbildning på att hantera vapen. Vi har i stort sett alla yrkeskategorier representerade bl.a. läkare, präster, tolkar OCH artister. Det finns 100.000-tals personer som är engagerade i vårt försvar genom de olika frivilliga försvarsorganisationerna t. ex. Lottorna, Kvinnliga Bilkåren och Svenska Försvarsutbildningsförbundet dit Fältartisterna hör.
I söndags åkte jag och Sussie till Hållsta konferens för att titta på kläder.
Det var olika märken så som Ewa i walla (som är min favorit.) Ulla Olars, Noa Noa, Mbym och många andra märken.
Undrar vad hon tänker på här… Hmm, inte hennes stil precis. Snygg ärm men annars tror jag nog att det är Ewa i walla som gäller. Ewa i walla hade också söta kängor, men dom var SÅ stela.Dom hade också skor från Elnatura Lista.
På tal om skor så jobbar Sussie i en affär som heter:Aktiv Ortopedteknik, Munktellstaden i Eskilstuna. Dom har jätte fina skor som påminner just om Elnatura lista.
Tips till er som vill fynda Ewa i Walla till en bra peng. Åk upp till gamla stan i Stockholm och knalla över till Ewa i walla på Österlång gatan. Där brukar dom ha fyndkorgar. 500:- per plagg och då kan det vara plagg som har kostat mellan 1500-2500:- Man kan göra riktiga fynd!
För 12 år sedan bodde vi i Julita och min kompis Åsa bodde på andra sidan sundet.
Åsa ringde mig och berätta att hennes katt hade fått ungar för ett tag sen och nu hade hon dom ute någonstanns. Katten tog med sig ungarna till huset för att få mat, men när hon passerade gärdet så passade rovfåglarna på att ta nån unge då och då.
Jag greppade kattburen, tog katt mat och en filt och åkte över till Åsa. Jag bad henne: -När du ser att en katt unge har gått in, släng över filten och stäng luckan. RING MIG SEN! Jo då, det tog inte lång tid förrän det hade kommit en lite kisse i buren. Lilla kissen var så eländig, men ändock den tuffaste eftersom han vågade sig fram.
Han var senig, utstickande ögon, en mage som var som ett litet klot. Jag begav mig hemåt och bar in kissen med bur i badrummet. Katten var livrädd, spotta och fräste, han hade kissat på sig i ren förskräckelse…. att se människor och få åka i nått som låter som ett vidunder.
På den tiden så gick det en serie: Rena rama Rolf, min dotter tyckte det var en bra serie. Hon var då 6 år. Jag frågade henne vad hon tyckte kissen skulle heta, ja, det blev Rolf kompis namn…Nisse pisse päron pung! Ok! Men vi kan väl kalla honom för Nisse?!
Nisse bodde nu i badrummet i sin bur. Varje gång vi visade oss spotta han och fräste och var jätte rädd. Klättrade bokstavligen på väggarna. Med tiden så lärde han känna igen oss och vi kunde börja klappa honom och hålla i honom. Nisse hade gått på sin katt toa men inte lagt några “kablar”. Jag tog Nisse och la honom i knät och massera hans mage, precis som man gör med små barn,,, och vips så fick vi igång tarmarna… jag passade också på och plocka bort alla dessa fästingar som han var besudlad av.
Så småning om fick Nisse komma in till vardagsrummet, jag la mig i soffan, burrade upp håret på kudden och la sedan lilla Nisse pisse päron pung där. Tänkte att han skulle känna sig lite trygg där. Det funkade bra och Nisse blev tuffare och tuffare. En natt hörde jag ett tassande ljud över golvet, det hoppade upp en liten katt, kröp under täcket och fortsatte upp till huvudkudden och la sig bredvid mitt huvud så han kunde kloa i håret.
Nisse är nu 12 år äldre men han ligger fortfarande vid mitt huvud men på en egen kudde… storleken på katten är något större nu. Nisse är en speciell familje medlem, rädd för sin egen skugga och älsklings frukost ska bestå av: Pärsons tunna skivor av rökt skinka. När vi äter ska Nisse sitter bredvid i kökssoffan, det händer väl att han tigger i mellan åt, men vara med SKA han vara!!!
NISSE!
Nybadad Nisse!
Nisse ringer och pratar med Husse och beklagar sig!
Torkar långsamt….inte kul att bli badad..men ett måste tyvärr.
Man har pyntat innergården hela förmiddagen med all möjlig konst. Däribland purjolökar med hemma stickade fodral, annans med pyjamas, tovade strutar, keramik sfinxer, raku mm
I våran lärosal har vi nu pyntat gallret som jag hittade i en container….Plåtbiten som jag skrev om den 16/3 på denna blogg. Resultatet blev urläckert. solen skiner in genom fönstret och genom de tovade strutarna…
Vi började terminen med att lära oss mola och applikation. Våra provbitar har blivit: kuddar, väskor mm.
Vi har också lärt oss att göra screen tryck.
I ullens värld var det mycket provbitar…. rungande frågan…vad ska vi ha dom till då???
På den tiden, 80-talet, då jag var “spätta” och kuskade runt Europa baktill på en motorcykel.
Och hur många strängar har denna man.
På den tiden var jag helt såld på denna man som spelar underbar musik på en elektronisk harpa. Vart och hur jag hade lyckats höra honom vet jag ej, men att få tag på en skiva med honom på 80-talet i Sverige var omöjligt. Inte samma möjligheter som nu, internet. Men jag hade ju turen att få vara spätta och kuska runt. Jag tror att vi var i München i en jätte stor skivhandel. Vilken lycka att få tag i denna platta: Behind the gardens. – Behind the wall. Wall får mig snabbt att tänka på öst och väst. Man fick då tillfälle att se muren som skilde öst och väst Tyskland. Kan fortfarande se taggtråden på stängslen och helikoptrarna som sökte över gränsen på natten… Det var alltid nån som försökte springa över på natten…..