Nytt år med nya förhoppningar.

2013

torvinter

 

 Jag hoppas att detta år blir ett bra år… men vågar man hoppas?? Prognoser över fortsatt arbetslöshet tom 2014. Vad ska man göra?? Snart i Januari så avslutar jag mina studier på MDH, det har varit intressant och givande. Att få bestämma över sig själv vad man ska göra… Ingen myndighet som tvingar en till aktivitet. Jag har lärt mig mycket, naturkunskap men hur kroppen fungerar, hållbar utveckling. Hur ser det ut där ute i våran miljö?? Usch… det var inte roligt alltid att läsa vad vi gör med moder jord. Vuxenpedagogiken där man pratar om det livslånga läradet och hur man motiverar vuxna att studera… ja! där är ju jag.. Visst är jag motiverad att studera, men kan jag ta det valet?? Vi pratar om ett livslångt lärande som CSN sätter stopp för. När du har fyllt 54 år så får du inga studiemedel längre, hur ser ditt val ut då??? Du har inga val att göra, du tvingas till åtgärder som du inte vill vara med på.. JAG vill studera men mina veckor rinner ut… ja, för det är ju inte bara att ta lån. Efter den dagen du fyller 45 år så tar dom bort veckor för dig.. och då räcker det inte till till den utbildningen du vill gå.

Varför pratar vi då om att skapa kompetens på invånarna och genom denna kompetens också ha ett demokratisk samhälle. Men jag undrar: är det demokratiskt när jag inte får välja?? Jag vet vad jag vill men får inte.. jo i och för sig… men jag är inte ekonomiskt oberoende. Hade jag varit det så hade det inte varit några problem. Men varför dessa dystra tankar?? Joo.. nu måste jag ut till verkligheten.. FAS 3 är där igen och med nya uppfattningar om miljön, den hållbara utvecklingen, kroppen…

Bara en sån sak när man tror att man går och köper bra produkter som egentligen skapar försurningar, förhöjda koldioxid utsläpp. Varför måste vi ge våra kor foder som är gjorda av soja bönor?? Varför kan vi inte odla raps i vårat eget land och ge våra kor?? Varför importera foder. Här kommer en förklaring på detta:

Soja bönans livcykelanalys

Sojabönan, Glycine max, hör till ärtfamiljen och är en ett årig sjävbefruktad växt som blir 20-180 cm hög. Om den odlas på rätt sätt är odlingen bra för marken. Sojabönan har odlats i många år i Kina och odlas även i USA, Argentina och Brasilien. Sojaodlingen är omfattande i USA. I Sydamerika har under senare år stora landområden röjts och plöjts upp för odling av soja. Efter USA är det Brasilien  som kommer på andra plats när det gäller årlig produktion. Med ökande världshandel, följer att vi konsumenter påverkar förhållandena på andra håll i världen mer och mer. En hel del ingredienser i den mat vi äter har sitt ursprung på andra kontinenter. Oftast är vi som konsumenter inte alls medvetna om vilka effekter våra inköp har på andra håll i världen. Ibland är dessa effekter positiva, till exempel genom att de medverkar till ökad sysselsättning och ökade inkomster i u-länder. Men i andra fall är effekterna negativa.Jordar utarmas. Gifter sprids. Människor och natur drabbas av bekämpningsmedel och tungmetaller. Miljökonsekvenserna av storskalig sojaodling är stora.

Den största mängden sojaprodukter som importeras till Sverige är råvara till foder för våra husdjur. Den del som importeras i former som direkt blir mat för människor är bara ett par procent av den totala importen. Den svenska importen av soja som foderråvara är ca: 385 000 ton varje år. Detta motsvarar nästan en båtlast varje dag! Mycket av denna soja kommer från Brasilien. Vi svenskar ’lånar’ en total yta på omkring 200 000 ha kan jämföras med 300 000 fotbollsplaner. Man kan säga att varje svensk ’lånar’ 220 kvadratmeter mark för att tillfredsställa våra husdjurs foderbehov. Om vi skulle ta våra egna åkrar i anspråk så skulle omkring 10 % av åkerarealen i Sverige behövas för att producera den mängd foderråvaror som nu importeras. Producerar vi i Europa med hjälp av denna foderimport måhända onödigt mycket mjölk och kött? Vi måste också granska de långsiktiga effekterna av sojaproduktionen.  När jordbruket utvecklas i det inre av landet, skapas nya jobb och inkomster men utvecklingen skadar samtidigt miljön. Några av världens artrikaste savanner försvinner när nya områden nu odlas upp. Med stora insatser av handelsgödsel och bekämpningsmedel, ersätts savannernas växter och djur av monokulturer av sojabönor. Dvs att ett ekosystem bara består av en enda art eller nästan bara en art.

Mark, jord och odling.

I Brasiliens regnskog är sojaodling en av orsakerna till avskogningen. Konsekvensen av en ökad produktion av soja och nötkött blir att regnskog i Amazonas huggs ner och t.ex. den artrika savannen Cerradon förstörs. Sojafälten tränger boskapsskötseln allt djupare in i regnskogen. Jordensvänner berättar att sedan 1990 har ett område stort som Storbritannien skövlats. Tio procent av sojan som såldes efter skörden 2008/09 hade odlats på nyskövlad mark i brasilianska Amazonas och tre fjärdedelar av den avskogade arealen i Amazonas används idag till boskapsuppfödning. Samtidigt har besprutningen med bekämpningsmedel på sojaodlingarna tredubblats de senaste tio åren och kemikalier används som har varit görbjudna i  Sverige i 30 års tid.  Man använder nu stora mängder bekämpningsmedel i odlingen, men det går att göra odlingen mer miljövänlig! När jordbruket utvecklas i det inre av landet skapas  och det kan ses positivt, men utvecklingen där skadar samtidigt miljön, storskalig odling orsakar problem. Några av världens artrikaste savanner försvinner när nya områden nu odlas upp. Med stora insatser av handelsgödsel och bekämpningsmedel ersätts savannernas växter och djur.  Detta gäller särskilt i Sydamerika. Stora värdefulla savannområden har odlats upp och en rik natur har ersatts av sojafält. Efter många år av sojaodling utan särskilda åtgärder för att bevara mullhalten i marken blir jordstrukturen sämre. Därmed minskar också markens förmåga att hålla kvar näring och göra det tillgängligt för växterna. Även om man tillför konstgödsel hela tiden, sjunker produktiviteten på grund av att näringsämnena snabbt lakas ur marken. Området Cerrado står för omkring hälften av den brasilianska sojaproduktionen. Jordbruket i Cerrado är till största delen storskaligt och tungt mekaniserat. Vilka sorts drivmedel drivs alla tunga maskiner och vilka utsläpp bidrar dom med. I informationen jag har läst från wwf, naturskyddsföreningen och jordensvänner har jag inte funnit några direkta svar på mina frågor.  Fälten är stora och sammanhängande vilket underlättar mekanisering och gör spridning av bekämpningsmedel med flygplan möjlig. Hur långt förbi fälten sprider sig dessa bekämpningsmedlen?? Även här har jag inte funnit direkta fakta om det. Vid röjning av ny mark upplåter markägaren ibland området till träkolsproducenter, som avverkar träden. Vegetationen samlas ihop i högar och bränns. Marken plöjs och förbereds för sådd. Soja etablerar sig bäst i en finkornig så bädd och kräver en grundlig ogräsbekämpning. De sura Cerrado-jordarna måste kalkas före odling och fosfor måste också tillföras. Brasiliens jordbruk har under några årtionden snabbt blivit beroende av stora insatser av handelsgödsel. Konstgödsel som är mycket energikrävande att framställa. Till detta kommer att stora volymer foder fraktas över stora avstånd, vilket kräver mycket fossil energi. Hur fraktas dessa? Båt, flyg och lastbilar?

Genom ett växelbruk, där soja odlas i två år och marken används för bete i åtta år under en tioårig cykel, skulle det gå att bedriva en långsiktigt uthållig produktion. Totalt uppskattas att i Brasilien finns 1,3 miljoner kvadratkilometer betesmarker lämpade för sådant växelbruk. Olika former av växelbruk, där soja och betesdrift ingår, förekommer redan i ganska stor omfattning i Brasilien. Ökad odling av soja kan alltså ske utan att ytterligare skogar behöver huggas ner. Växelbruket gör det möjligt att öka antalet djur per hektar under betesfasen, vilket minskar stimulans för fortsatt avskogning.

De storskaliga odlingarna drabbar inte bara miljö och hälsa. Småbönder som inte har råd att driva ett jordbruk med stora kostnader för kemikalier, maskiner, och transporter drivs till städerna i jakt på arbete. Från att ha levt i en struktur där de till stor del varit självförsörjande, odlat hållbart och med gamla traditioner i ett tryggt socialt sammanhang, hamnar de i städernas arbetslöshet. Många blir socialt utslagna.

Erosion

Erosion är ett allvarligt problem i Brasilien. Årligen förlorar landet 500 miljoner ton jord via erosion. I huvudsak sker detta i samband med kraftiga regn, men i jordbruket är det vanligare med långsammare ”osynlig” borttvättning av det översta jordlagret bit för bit. I de översta 20cm av jordlagret finns en stor del av förrådet av näringsämnen. Där kan även finnas bekämpningsmedelsrester. Förlust av det översta jordlagret och dess näringsämnen är ekonomiskt kännbart för bönderna. Man riskerar att få ökade kostnader för gödselmedel, sämre skördar, sämre markstruktur och minskad vattenhållande förmåga. Bekämpningsmedelsresterna gör dessutom ytvattnet och vattenreservoarer otjänliga. Sojabönan är ingen särskilt gynnsam gröda för att motverka erosion eftersom den täcker marken dåligt. De största förlusterna noteras då marken plöjs och förbereds för sådd. Vid denna tidpunkt är marken bar samtidigt som nederbörden är hög.  Användningen av tunga maskiner i sojaodlingen orsakar också ökad erosion. Maskinernas tyngd packar jorden och gör att den sluter tätt när det regnar. På en sådan jord blir det ytavrinningen, och därmed också erosionen mycket stor. Detta problem är generellt allvarligare i tropikerna än på svenska breddgrader eftersom de svenska jordarna regelbundet luckras upp av vintrarnas tjäle.

Soja bönan, plantan

Soja används främst som proteinfodermedel i mjölkproduktion och i köttproduktion med djurslag som gris och kyckling. Soja är en viktig del av foderimporten till Sverige och utgör tillsammans med palmkärnkaka omkring två femtedelar av den totala importen av fodermedel. Många sojaplantager är konstbevattnade. Med konstbevattning kan

man på sina ställen få hela tre skördar per odlingssäsong i stället för de vanliga två. Den årliga sojaimporten till Storbritannien har beräknats förbruka 1,43 miljarder kubikmeter vatten i Brasilien. Samtidigt är det cirka 40 miljoner brasilianska hushåll som saknar tillgång till

friskt dricksvatten. Ärtväxter som sojaplantan har en unik förmåga att samla kväve från luften. Detta görs i symbios med bakterier som lever på ärtväxternas rötter. Förmågan att samla kväve kallas kvävefixering. Förmågan att fixera luftens kväve gör sojan till en mycket värdefull växt i jordbruket. Att inkludera sojabönan i ett växtodlingssystem kan hjälpa till att bygga upp bördig jord med tillgång på kväve. En förutsättning för effektiv kvävefixering är dock att jorden inte är för sur. I sura jordar fungerar inte kvävefixeringen effektivt och kalk måste då tillföras för att skapa goda förhållanden. En annan förutsättning för att kvävefixeringen ska fungera är att fosforhalten är godtagbar och det är en av anledningarna till att även fosfor måste tillföras. Jorden blir bra både för sojan och för grödorna om man odlar senare eftersom kväve frigörs när de döda sojarötterna förmultnar.  I varma länder behövs minst 500-750 mm regn för en god skörd. Det är viktigt att man håller efter ogräsen de första veckorna. Det kan göras antingen mekaniskt eller med hjälp av kemikalier.

Flera sorters skadedjur och sjukdomar kan orsaka förluster eller minskningar av skörden. Många av dessa kan kontrolleras genom val av resistenta sorter, kontrollerat utsäde, sanitära åtgärder och en bra växtföljd. En del skadedjur, t ex sojabönsmottet och en löv ätande skalbagge, kan orsaka stora skördeförluster. I de fall när de förekommer används kemiska insektsmedel. Användningen av bekämpningsmedel har ökat parallellt med handelsgödseln. Ogräsmedel marknadsförs och uppmuntras som en metod för markvård eftersom man med insats med kemiska medel kan minska markbearbetningen. Förutom skador på mark och vatten i Brasilien så har användningen av bekämpningsmedel blivit ett direkt hälsoproblem för folk. Enligt statliga rapporter förgiftades omkring 300 000 personer mer eller mindre allvarligt av bekämpningsmedel år 1993. Bekämpningsmedelsrester är också ett problem i de varor som når konsumenterna. När den naturliga Cerrado vegetationen tas bort och marken plöjs, koloniseras den snabbt av en buske, Vernonia scabra. Mot denna används en blandning av 2,4-D och Pikloram . Blandningen fungerar både som avlövningsmedel och herbicid (växtdödande medel). Båda dessa ämnen har hittats i fisk från floder som rinner upp i Cerrado-området. Ett flertal insekticider (substanser som är mycket giftiga specifikt för insekter ) används. Dessa inkluderar organiska fosforföreningar med giftverkan på bin och humlor. Endosulfan, en organisk klorförening, används också. Nedbrytningen av organiska klorföreningar är långsammare än nedbrytningen av de organiska fosforföreningarna.

Endosulfan  är giftigt för människan.

Ekologiska odlade bönor från Brasilien.

I ekologisk odling används inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Växtföljden är den viktigaste och centrala åtgärden (växtföljden är den ordning i vilken olika grödor odlas efter varandra på samma fält) för att reglera gräs och andra skadegörare. Många omväxlingsgrödor som vall bestående av gräs och klöver, baljväxter som ärter och

Bönor, samt oljeväxter ger goda förutsättningar för den gröda som odlas året därpå. Det beror bl.a. på att marken gödslas av de kvävefixerande växterna (som ärtväxter) och att artspecifika skadeinsekter och sjukdomar inte kan förökas lika lätt som om samma gröda odlas år efter år.

Nya sorter

Fortsatt expansion in i Amazonas, stort hopp sätts till två nya sorter som ska öka skördarna från idag drygt 2 ton till 3-4 ton per ha. Arbete med växtförädling har resulterat i att man

fått fram nya sorter av sojabönor. En del av dessa lämpar sig väl för nya områden i Brasilien. Det är inte bara för Cerradon som nya sorter av sojabönor förädlats fram, utan även för Amazonas. När sojaodlingen expanderar in i Amazonas står ytterligare stora värden på spel vad gäller t.ex. biologisk mångfald

Produktion

I och med att produktionen ökar dramatiskt måste hänsyn tas till hot som:

• att odlingen tar mark från matproduktion och bidrar till ökade matpriser och hunger

• att illegala aktiviteter ökar som exempelvis illegal skogsavverkning

• att odlingen hotar tropiska regnskogar, savann och annan värdefull natur

• att ursprungsfolk och bönder fördrivs

• att skador uppkommer till följd av bekämpningsmedel och gifter

• att övergödning sker på grund av ökad användning av handelsgödsel

• att produktionen bidrar till en ohållbar vattenförbrukning

• att framställning av biodrivmedel sker med hjälp av fossil energi eller utdikning av torvmarker.

 

Produkt

Produktionen av de varor vi importerar orsakar miljöproblem eller sociala problem i produktionsländerna.  Spridningen av galna ko-sjukan inom EU under 1990-talet är en faktor som bidragit till ökande användning av soja i djurfoder. Kött- och benmjöl blandades tidigare

i djurfoder, men eftersom detta bidrog till spridning av sjukdomen förbjöd EU användningen från 1 januari 2001. Kött- och benmjölet har till större delen ersatts med sojamjöl. En negativ faktor som bidrar till ökande användning av soja är en växande efterfrågan på fiskmjöl från en starkt expanderande fisk- och räkodling. Vattenbruket är mer beroende av fiskmjöl och fiskolja än jordbrukets djuruppfödare, vilket lett till en utveckling där djuruppfödare inom lantbruket ersätter fiskmjöl med sojamjöl.

Producenter

För att forma nya riktlinjer för ökat ansvarstagande arbetar producenter, industrin och delar av det civila samhället i aktörssamverkan: Round Table on Responsible Soy Association (RTRS), minimiregler som aktörerna i sojans värdekedja förväntas följa. Naturskyddsföreningen nämner: Principer för “Round Table on Responsible Soy” (RTRS):

• Ekologiskt ansvarstagande

• Se vatten och jordbruksmark som nyckelresurser vars kvaliteter ska bevaras

• Skydda den biologiska mångfalden

• Ansvarsfull användning av kemiska bekämpningsmedel

• Socialt ansvarstagande

• Efterlevnad av arbetsrättsliga lagar och krav

• Respekt för markägande och småskalig markanvändning

• Långsiktigt stärka de sociala och ekonomiska förutsättningarna på lokal nivå

• Ekonomiskt ansvarstagande

• Infrastruktursatsningar som beaktar lokala behov och påverkar ekosystemen så lite

som möjligt

 

 

Import och tranport

Producerar vi i Europa med hjälp av denna foderimport måhända onödigt mycket mjölk och kött? Vore det kanske bättre för både djur och handelsbalans om vi drog ner lite på intensiteten i jordbruket? Importen av soja för direkt konsumtion som livsmedel

sker via ett stort antal mindre företag som ofta är specialiseradepå handel med sojaprodukter av särskilda varumärken. Det importeras både färdiga produkter och råvaror baserade på soja till Sverige. Hur transporteras de? Vilka utsläpp blir det genom dessa transporter. Genom att läst olika rapporter så hittar jag inte någon direkt information om det.

Svenska Lantmännen och Svenska Foder är de mest betydelsefulla importörerna av soja för foderändamål. De största kvantiteterna utgörs av sojamjöl. Svenska Lantmännen importerar och använder årligen cirka 180 000 ton sojamjöl och cirka 6 000 ton ekologiska sojabönor12. Lantmännen är angelägna om att de sojaprodukter som används har producerats på ett ansvarsfullt sätt. Lantmännen har engagerat sig i Roundtable on Responsible

Soy Association (RTRS), en organisation som aktörer i värdekedjan har skapat för att ta fram normer för hållbar produktion av soja.

Miljö

Riksdagen har som mål att de stora miljöproblemen i vårt land ska vara lösta till nästa generation.

Flera av miljömålen utgör riktlinjer för hur de areella näringarna ska bedriva sin verksamhet utifrån de nämnda miljöpolitiska ambitionerna. Stora volymer importerad soja från Syd motverkar flera av dessa mål.

 

• Transporter av stora volymer foder över stora avstånd inom landet kräver idag användning av fossil energi.

• Användning av soja som foder kan leda till ett högre innehåll av kadmium i djurgödseln genom att soja ofta gödslas med kadmiumrik konstgödsel.

• Mer import av soja innebär mindre areal vall och bete vilket kan leda till mer spannmålsproduktion med insatser av bekämpningsmedel.

• Användning av stora mängder proteinkraftfoder vid intensiv köttproduktion, som bedrivs med svag koppling till areal för spridning av gödsel, ger problem Överutfodring av proteinfodermedel kan öka djurgödselns kväveinnehåll och där med risken för kväveurlakning efter gödselspridning.

• Ensidiga odlingssystem med ett fåtal grödor minskar variationen i landskapet och den biologiska mångfalden. Ökat inslag av proteinfoder produktion kan ge ökad variation i odlingslandskapet.

• Intensiv djuruppfödning, med stora inslag av proteinfoder som soja, gör att naturbetesmarker

inte används i den utsträckning som skulle kunna ske. Uppfödning av svin och fjäderfä – de

djurslag som kräver mest proteinfoder – sker utan bete. Betande djur är avgörande för att bevara och utveckla ett rikt och öppet odlingslandskap.

• Ökad djuruppfödning med soja som foder istället för bete, framför allt på naturbetesmarker,

leder till en utarmning av den biologiska mångfalden.

Vad kan vi göra?

Vi alla kan vara med i arbetet för att skydda klimatet och regnskogen och stötta dem som drabbas i Brasilien. Dels kan vi bidra genom att konsumera mindre kött. Dels kan vi sätta tryck på de svenska importföretagen Lantmännen, Svenska Foder, North Trade, Annerstedt Flodin AB och Amaggis,( sojakungen i Brasilien). Det som styr Svenska Foders inköp av

sojaprodukter är priset i förhållande till andra proteinråvaror, näringsmässig och hygienisk kvalitet samt olika beslut om fattas av lantbrukets branschföreningar.

Vilka val kan konsumenterna göra?

• Byt ut en del kött mot vegetabilier, helst KRAVmärkta

baljväxter och rotfrukter

• Välj i första hand nöt- och lammkött från betesproduktion

• Välj KRAV-märkt kyckling och gris

• Välj ekologiskt certifierade kött-, mjölk- och

andra mejeriprodukter

• Efterfråga soja som kommer från en KRAVcertifierad

produktion

• Efterfråga svenska vegetariska alternativ till kött

 

KRAV-märkningen ger vägledning för den som vill undvika

sojabönor från skövlade savanner och skogar

Naturskyddsföreningen har med samarbetsorganisationer i Syd försökt förbjuda parakvat, ( en kemisk förening som mestadels används som ogräsmedel men även är giftig för människor) Det giftiga bekämpningsmedel som drabbat så många jordbruksarbetare, bland annat vid sojaodling. I Sverige förbjöds medlet redan 1983. 2007 förbjöds medlet i EU, men det är inte förbjudet i hela världen.

De största miljövinsterna kan göras om fodret till uppfödning av grisar och kycklingar förändras, men med tanke på de totala mängder soja som mjölkkor äter är det också viktigt med förändringar för mjölkkor. Utbyte av importerad soja till en ökad inhemsk odling av ärtor, åkerbönor och raps.

Om konsumtionen av svenska proteingrödor ska öka måste det vara lönsamt för lantbrukaren att odla och använda svenska proteingrödor.  Ekonomiska analyser av svensk proteinodling visar att vårraps i dagsläget är mer lönsam än exempelvis korn.

Svenska konsumenter äter betydligt mer kött idag än tidigare. Konsumtionen har ökat med 40 procent under de senaste 20 åren. Svenskarna äter mycket mer kött av gris och fjäderfä än tidigare.  Dagens konsumtionsmönster påverkar efterfrågan som i enskilda familjer kan leda till en positiv förändring ur miljö- och resurssynpunkt. Genom att äta mer baljväxter och mindre kött.

Vad kan lantbruket göra?

Intiativ från östgöta mjölk. Östgöta Mjölk slår ett slag för miljön och lanserar Sveriges första mjölk som värnar om regnskogen. Mjölken är framtagen utan sojaprodukter, som annars är vanligt förekommande i kornas foder och indirekt leder till skövling av regnskogen i Brasilien. Initiativet kommer från tre östgötska bönder som vill bidra till en bättre och mer hållbar miljö. Martin Olsson, Tofta gård säger: jag driver mitt lantbruk ekologiskt. Närheten till Ringsjön var avgörande i vårt val att bli ekologiska. Vi vill inte bidra till någon övergödning eller förgiftning av vattnet. Det finns mycket betesmarker till gården vilket är en viktig förutsättning, eftersom korna i KRAV ska äta det mesta fodret ute på betet. Kring gården finns det mycket bokskog och jag låter mina ungdjur gå på skogsbete nästan hela sommaren och mina kor betar i dalsänkan mellan Rolsberga och Ringsjön. Vidare säger Martin Olsson på Tofta gård:Vi odlar allt vårt foder själva. Korna behöver precis som vi, en balanserad kost. Svårast är att odla proteinfoder och detta måste ofta köpas in i form av sojabönor. I stället för att köpa in detta är jag noga med att få in protein i vårt grovfoder genom att ensilera hela ärtplantor som vi själva har odlat.

 • Odla proteingrödor till både foder och livsmedel

• Arealbunden djurhållning – anpassa djurhållningen till arealen

• Utfodra idisslare med i första hand vallfoder av hög kvalitet och bete

 

Vad kan myndigheterna göra?

• Stimulera odling av närodlade proteingrödor inom ramen för Landsbygdsprogrammet

• Ändra jordbrukspolitiken så att aktiv betes- och grovfoderbaserad produktion gynnas

• Stimulera forskning, utveckling och rådgivning om hållbara metoder för både odling och animalieproduktion med inhemska baljväxter

• Förhindra introduktion av soja som råvara för produktion av biodiesel i Sverige .

 

Vad kan uppköpare och förädlare av soja till foder och

livsmedel göra?

• Produktutveckla foder och livsmedel med inhemska baljväxter som ärtor och bönor

• Delta aktivt i internationell aktörssamverkan om certifierad hållbar produktion med kritisk

granskning

• Köp ekologisk soja

 

Ett hållbart svenskt lantbruk förutsätter djur som betar och att deras gödsel återförs till åkrarna för att nästa gröda ska få näring. Med stallgödsel tillförs jordarna också organiskt material som är viktigt för att åkermarken ska fungera väl.

 

WWF i Brasilien har granskat sojaodlingen. Man har kommit fram till att sojaodlingen generellt kan förbättras inom flera områden:

• Man måste komma överens om miljökrav som måste ställas. Detta gäller t.ex. skydd av

skogar, växtplatser och vilda djur. Vidare måste både sojaodlingarna och sojaindustrin

minska sin miljöpåverkan.

• Man måste komma överens om åtgärder som gör att sojaodlingen medför acceptabla

villkor för alla de människor som berörs.

• Företag som producerar soja måste följa alla lagar och förordningar. Det är särskilt viktigt

att efterlevnaden av lagar som rör skogar och vattendrag förbättras.

 

Några specifika förbättringar skulle kunna vara:

• Bevattning som hushåller bättre med vattnet och som inte orsakar att jord sköljs bort.

• Utökning av områden som skyddas som naturreservat, etc.

• Bättre system för lån till investerare så att miljövänlig odling blir lönsam.

• Bra planering så att man får hög produktion med minsta möjliga miljöpåverkan.

 

 

En annan möjlighet skulle vara att med genmodifierade oljeväxter producera tekniska oljor som ersättning för överskottsproduktion av mat som nu sker på en del håll i världen. Men är det en bra lösning? Det skulle kunna göra det möjligt att minska användningen av fossilt bränsle som är en ändlig resurs, och som vid förbränning avger koldioxid som påverkar klimatet.

Grödor resistenta mot ogräsbekämpningsmedel anses leda till bättre miljö eftersom de skulle kunna göra det möjligt att gå över till mindre miljöskadliga bekämpningsmedel. Genom att använda grödor som tål ogräsbekämpningsmedel kan man också ersätta mycket av markbearbetningen med bekämpningsmedel vilket kan spara energi (mindre plöjning) och kanske även ge mindre markerosion. Men är det så enkelt egentligen?

wwf.se nämner några oönskade konsekvenser av genteknik, som har diskuterats och befarats.

• Antibiotikaresistens: Om man genom genteknik skapar växter som har resistens mot kemikalier som används som antibiotika så kan det finnas risk att denna resistens via tarmfloran

förs över till växtätande djur och kanske vidare till organismer som orsakar sjukdomar hos

människor.

• Allergiproblem: Det finns även andra hälsorisker med genmodifierade organismer. Ett

exempel är det så kallade paranötsfallet där soja som hade tillförts en gen från paranöt orsakade allergi hos personer som var känsliga för paranöt.

• Gener som sprids för vinden: Vid sidan av risken för horisontell genöverföring vet vi att

genmodifierade grödor ofta kan korsa sig med andra släktingar. För att hindra spridning med

pollen omges odlingar med GMO-grödor ofta av skyddszoner. Men raps och många andra

vind-pollinerade grödor kan få sitt pollen spritt kilometervis. Då hjälper knappast skyddszoner

på några hundra meter. Det finns dessutom vilda släktingar till raps och rybs. I Danmark

har man visat att genmodifierad raps korsat sig med den vilda släktingen och ogräset åkerkål.

• Risk för att genmodifierat tar överhanden: Om en organism tillförs egenskaper som gör att

den får ökad konkurrens- eller överlevnadsförmåga kan den ursprungliga floran och faunan

påverkas. Man kan t. ex. tänka sig de negativa effekter som med stor sannolikhet skulle följa

om kvävebindande egenskaper skulle sprida sig till redan idag besvärliga ogräs som kvickrot.

• Insektsresistens: Ungefär 30 % av de GMOgrödor som odlas består av grödor som producerar eget gift mot skadeinsekter. Dessa har tillförts en gen från jordbakterien Bacillus thuringiensis (Bt). När en larv eller insekt ätit av en Bt-gröda, utvecklas giftet i larvens tarmsystem och dödar larven. På så sätt skyddas grödan mot insektsangrepp. Inom den ekologiska odlingen har den naturliga Bt bakterien sedan länge använts som ett biologiskt insektsbekämpningsmedel. De genmodifierade Bt-grödorna producerar sitt gift hela tiden och i relativt låga doser. Det leder

till att insekterna snabbare än annars utvecklar resistens mot giftet varvid det förlorar sin

verkan. Redan finns exempel på att sådan resistens har utvecklats, vilket medför att Btbakterierna

blir i stort sett oanvändbara som biologiska bekämpningsmedel. Gentekniken påverkar på så sätt den ekologiska odlingen på ett mycket olyckligt vis. wwf.se skriver: Vad oroar man sig för?

Sojabönor har tillförts gener från ett virus, petunia och en bakterie. Resultatet blir att bönorna producerar ett överskott på ett visst enzym vilket förhöjer effektiviteten i fotosyntesprocessen och förhindrar att plantorna skadas när de besprutas med Roundup. Det finns en viss oro för att detta enzym i förhöjd halt kan komma att orsaka nya allergier

hos människor. Användningen av glyfosat, den aktiva ingrediensen i Roundup inger också oro. Djurförsök har påvisat risk för leverskador. Det är emellertid osannolikt att människor skulle få i sig så stora doser så att detta skulle utgöra en verklig risk. Men eftersom kemikalierna i fråga anrikas i sojabönornas baljor och skal finns det risker när dessa används till djurfoder. Människor som äter kött kan eventuellt vara i riskzonen eftersom en del av dessa ämnen kan omvandlas till fettlösligt och giftigt amin. Detta gift kan anrikas i kroppsvävnaden på djur. Vegetarianer är inte heller utom risk eftersom glyfosatrester har återfunnits i grönsaker och spannmål som odlats i jord som mer än ett år tidigare behandlats med glyfosat.

Mat och märkning

I en granskning hösten 1999 fann Livsmedelsverket genmodifierad soja i 11 av 45 livsmedelsprodukter. Bland produkterna fanns svensktillverkade köttfärsprodukter, sojaglass, baconchips,sojakorv och muffinsmix. Ska vi inte försöka koncentrera oss på att köpa råvaror på lokala producenter som odlar ekologiskt. Att ta fram kokboken och laga riktig mat? Bojkotta dessa halvfabrikat och fråga efter bra råvaror.

Oro väckande:

www.foodmonitor.se skriver på sin hemsida: Men GMO-industrin fortsätter att marknadsföra osålda GMO-grödor för användning inom industrin genom att använda trendiga ord relaterade med klimat- och miljöfrågor. Sojabläck och majsplast är välkända GMO-produkter som säljs i i-länder inklusive Sverige. Det finns några olika forskningsprojekt som fortfarande pågår med GMO-grödor med olika egenskaper som syftar till användning utanför livsmedelsindustrin.Verkligheten visar att det inte finns fungerande och säkra sätt att hantera odlingar av GMO-växter i naturen. Även om slutprodukten ska vara för läkemedelsindustrin eller någon annan industri, innebär utsläpp av GMO i naturen svåröverblickbara risker. De allra flesta GMO som släpps ut avsiktligt i miljön är GMO-grödor för jordbruket, men GMO-djur och GMO-träd håller också på att utvecklas. När förorening händer, då är det livsmedelsindustrin, vanliga jordbrukare och konsumenter som kommer att drabbas och i värsta fall även få betala för det. Det är absolut onödiga risker, särskilt då det finns andra säkrare metoder som kan användas. Det finns allvarliga varningstecken från vetenskaplig forskning om de eventuella långsiktiga hälso- och miljöeffekterna av GMO. Flera vetenskapliga studier visar på oväntade effekter av GMO. Men den långsiktiga effekten av GMO i mat på människors och djurs hälsa är fortfarande till stor del okänd. Försiktighetsprincipen måste vidtas för att skydda framtida generationers mat från förorening av GMO.
Här skriver dom om vetenskaplig forskning, vilken och vart kan jag läsa den?. Det hade varit bra med en hänvisning till den vetenskapliga rapporten.

Källor:

http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/sojarapport_justerad.pdf

http://www.mjv.se/filer/foee-cap-soy-swedish.pdf

http://www.wwf.se/source.php/1308753/Sojan.pdf

http://www.wwf.se/source.php/1340521/ekologiskafotavtryck_soja.pdf

http://www.skanemejerier.se/sv/Mjolkgardar/A-till-O/Centrala-Skane/Hoor/Tofta/

http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/skanemejerier/pressrelease/view/linfroe-i-foder-ger-miljoeeffekter-och-mer-naeringsrik-mjoelk-visar-studie-738671

http://www.foodmonitor.se/index.php/kroenikor/5-kroenikor-/1500-dags-foer-ansvarsfullt-handlande-slaepp-inte-ut-gmo-i-naturen

 

Happy felting day!!

Hej på er!!

Tänkte jag skulle tipsa om en:

happy felting day!

En sommar dag i Juli med bara ull och tovning, Onsdagen den 25/7

En heldag. Kl 10-16. iogt lokalen Torshälla.

Kostnad ca 500:-

Minimum 8 deltagare och max 10 deltagare.

En dag för oss ulltokar, att stråla samman och utbyta idéer och erfarenheter.. kanske ta med oss av tovningböcker vi har tröttnat på och sälja…  har du lite material du vill bli av med..

Att skapa i ull en hel dag!!

Det kommer att ingå material för att tova bl.a en blomma  alt. att göra applikation i nålfilt. Har ni önskemål så får ni gärna framföra dem.

Anmälan till: NBV Mälardalen 016-137260

Eller kontakta mig via bloggen!

Påskafton kl 12-17 konstrunda i Torshälla

konstrunda.jpg.png

För första gången kommer Torshälla ha konstrunda på påskafton kl 12-17.

Mellan kl 17-18 kommer det att vara glas performance uppe på Torshällas glashytta!!

Jag kommer att stå på ekuddsvägen 9 i Torshälla där jag har byggt upp en provisorisk atelje…

Kom och se när jag står och jobbar, prova på nålfiltning eller kom bara och ta en fika och prata lite.

 

 

 

För er som inte vet vad fas3 är!

Det moderna slaveriet i Sverige!

Fas 3 är en återvändsgränd där man hänvisas till att jobba gratis. I stället för att ge människor nya chanser till jobb så riskerar de att permanent utestängas från arbetslivet. Sverige förtjänar en regering som sätter jobben främst, skriver Ylva Johansson (S) i en replik.

I DN Debatt (20/1) meddelade arbetsmarknadsminister Hillevi Engström att regeringen backar från sin tidigare ståndpunkt att de företag som tar emot arbetslösa i jobb- och utvecklingsgarantins Fas 3 inte behöver kontrolleras. Regeringen har tydligen insett att man under lång tid har tvingat ut människor för att arbeta gratis även hos rena skojarföretag som samtidigt har fått betalt från staten. Kritiken från mig och många andra har gett resultat: nu ska det bli kontroll av kvalitet och seriositet hos företagen. Det är en välkommen omvändelse.

Det mest anmärkningsvärda 
är att Engström är nöjd. Om man bara får en bättre kontroll så ser hon inga problem med regeringens arbetsmarknadspolitik.

Trots att vi nu har en bred och stark uppgång på arbetsmarknaden så ökar antalet långtidsarbetslösa som hänvisas till Jobb- och utvecklingsgarantin (JUG) med ca 5 000 personer i månaden. Namnet är ett rent skämt – 96 procent av dem som deltar får varken jobb eller utveckling. Bara 4 procent av de cirka 90 000 långtidsarbetslösa i JUG får en aktiv insats som kan leda till jobb. I stället hänvisas man till att passivt vänta på att dagarna tickar iväg och man hamnar i Fas 3. Fas 3 har visat sig vara en veritabel rutschkana bort från den reguljära arbetsmarknaden.

Fas 3 utnyttjar de arbetslösa

De som pinat sig igenom Fas 1 och 2 i jobb- och utvecklingsgarantin och hamnar i Fas 3 tvingas utföra gratisarbeten hos arbetsgivare eller ideella organisationer, till ett aktivitetsstöd på 65 procent av tidigare lön. De deltagare som i Fas 1 och 2 erhållit det lägsta stödet på 223 kronor per dag som utbetalas till dem som inte har rätt till arbetslöshetsersättning, går miste om detta stöd när de går in i Fas 3 och tvingas helt förlita sig till kommunalt försörjningsstöd. Samtidigt tvingas de utföra gratis arbete åt anordnarna.

Som om inte detta vore nog, så har anordnarna dessutom rätt till betalning för det arbete som Fas 3-deltagarna utför åt dem, 225 kronor per person och dag. Det utgör verkligen pricken över i när det gäller att förnedra dessa människor. Kontrollen över hur Fas 3-pengarna till anordnarna används och var de slutligen hamnar verkar vara obefintlig. Fas 3 och de långtidsarbetslösa tycks ha blivit en ekonomisk mjölkko för oseriösa arbetsgivare och föreningar.

Kontrollen över de arbetslösa har däremot bara ökat genom åren trots att arbetslöshetsförsäkringen hackats sönder fullständigt, inledningsvis av Socialdemokraterna med samarbetspartier. På den tiden som Sverige hade en arbetarrörelse så fanns det en utförsäkringsgaranti mot utförsäkring ur a-kassan, vilken utgjorde en spärr mot den fattigdom som dagens människor, både vuxna och barn i Sverige, hamnar i. Förr fanns även beredskapsarbeten som gick under parollen ”Samhällsnyttigt arbete till marknadsmässig lön”.

Mitt förslag är att lägga ner Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen – IAF, jobb- och utvecklingsgarantin, samt delar av Arbetsförmedlingen och istället omdirigera dessa medel till samhällsnyttiga beredskapsarbeten som kvalificerar till a-kassa. Dessa beredskapsarbeten skulle kunna innebära renhållning inom kommunala parker, att gå ut med rullstolsburna pensionärer från äldreboenden, hjälpa äldre som bor hemma med inköp av livsmedel eller skötsel av trädgårdar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Slopa palmoljan! Rädda regnskogen!

 

Regnskog – nu på var mans tallrik

Varje dag bidrar vi svenskar till att några av världens artrikaste områden försvinner, de allra flesta utan att ha en aning om det. I de varor vi dagligen konsumerar som tex margarin, glass, kex, chips och smink gömmer sig en vegetabiliskolja som har stor påverkar på miljö och människor i syd. Det handlar om odling av palmolja som tredubblats under de senaste 30 åren. Ytterst få känner till sambanden och tar ansvar för konsekvenserna – det är hög tid att vi gör det!
Med ökande världshandel följer att vi konsumenter påverkar förhållandena på andra håll i världen mer och mer. En hel del ingredienser i den mat vi äter har sitt ursprung på andra kontinenter. Oftast är vi som konsumenter inte alls medvetna om vilka effekter våra inköp har.
Ibland är dessa effekter positiva, till exempel genom att de medverkar till ökad sysselsättning och ökade inkomster i u-länder. Men i andra fall är effekterna negativa, som när produktionen av de varor vi importerar orsakar miljöproblem eller sociala problem i produktionsländerna.

 

 

Regnskogen myllrar av liv. Här lever orangutangen, tukanen och trädleoparden sida vid sida med ursprungsbefolkningar. Varje år skövlas flera miljoner hektar regnskog och många arter riskerar att utrotas. Detta är helt ohållbart!

Hjälp till att rädda regnskogen

WWF behöver din hjälp för att rädda regnskogen. Här hittar du några konkreta exempel på vad du kan göra för att visa ditt stöd. 

 Bli Djungelfadder

Bli Orangutangfadder

Dags att köpa nya trädgårds-möbler? Håll koll på FSC-märket!

 

Vi står inför stora utmaningar när det gäller att rädda världens regnskogar. Läs mer om hoten mot regnskogen:

 Illegal avverkning

Skogsomvandling

Skogar och klimatförändringar

Skogsbränder

Bushmeat

Palmolja

Bioenergi

 

Uppskattningsvis hälften av jordens ursprungliga skogar har försvunnit och det mesta har skett under de senaste 50 åren. Hoten mot skogarna kommer från många håll. Småbrukare hugger ner skog för att få ved att elda med, mer odlingsbar mark eller för bebyggelse. Skogsbolagen är ständigt på jakt efter värdefulla timmerstockar.

 

I hjärtat av Borneos regnskogar går orangutangen en osäker framtid till mötes när skogarna bränns ner för att bli oljepalmsplantager. Exploateringen av jordens skogar och dess naturtillgångar pågår urskillningslöst för att möta en global efterfrågan eller för att fylla det dagliga husbehovet för familjen i byn. Att det sammanlagda trycket på skogarna är ohållbart råder det inget tvivel om.

WWF har identifierat några av de allvarligaste hoten mot våra skogar:

 

Illegal avverkning och virkeshandel

Den ”svarta” virkesmarknaden omsätter varje år miljarder dollar och har förgreningar i över 70 länder. De miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenserna är enorma.

 

Skogsomvandling

Under de senaste två decennierna har mer än 300 miljoner hektar tropikskog försvunnit till följd av intensiv skogsomvandling. Naturen får betala ett orimligt högt pris när människan breder ut sig med oljepalmsplantager, sojabönsodlingar, boskapsranscher och jordbruk.

 

Skogsbränder

Varje år ödeläggs miljoner hektar skog av bränder. Många av bränderna är anlagda. Omfattningen av den årliga förstörelsen från skogsbränder motsvarar den från skogsavverkning och skogsomvandling ihop. Stora naturvärden går förlorade och människoliv svävar i fara.

 

Skogar och klimatförändringar

Skövlingen av världens skogar har stor klimatpåverkan. När skog avverkas frigörs koldioxid till atmosfären och bidrar till ökad växthuseffekt. Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen har i sin tur stor negativ påverkan på skogarna, i form av ändrad nedebörd, torrare klimat och fler skogsbränder.

 

Bushmeatjakt

I tropikerna pågår en hänsynslös jakt efter bushmeat dvs kött från vilda djur. I Centralafrikas skogar jagas mer än 1 miljon ton bushmeat varje år! Den kommersiella bushmeatjakten i Väst- och Centralafrika utgör ett mycket allvarligt hot mot överlevnaden för många djurarter, däribland våra människoapor.

 

Palmolja är vanlig i många livsmedel

Palmolja finns i mycket av det vi använder varje dag. Förutom i margarin, glass, chips, kakor och choklad finns det också palmolja i smink, tvål, tvättmedel och mycket annat men ofta står det bara vegetabiliska oljor på förpackningarna.

 

Palmoljeprodukter blir djurfoder

Även kor, grisar och höns äter produkter från oljepalmen. En ansenlig kvantitet palmkärnexpeller (en restprodukt efter utvinning av palmkärnolja) från oljepalmsodlingarna i Sydostasien exporteras till Sverige. Palmoljan kommer från området som tidigare var tropisk regnskog. Skogar som anses vara världens artrikaste ekosystem.

 

Palmolja till Sverige

Den svenska importen av palmolja kan uppskattas till ca 44 000 ton årligen. Merparten av denna olja kommer från Malaysia och Indonesien. Med den genomsnittliga avkastningen i Malaysia motsvarar detta att vi svenskar “lånar” en total yta på omkring 10 200 ha. Detta kan också uttryckas så att varje svensk “lånar” 11 kvadratmeter mark för att tillfredsställa sin konsumtion av palmolja.

http://www.wwf.se/source.php/1119527/wwf-1078459-1.pdf

information hämtat från: http://www.wwf.se

 

Liljevalcs

Liljevalchs konsthall, ligger vid Djurgårdsvägen 60 på södra Djurgården i Stockholm. Konsthallen invigdes år 1916 med syfte att göra konst mera lättillgänglig för alla.

Konsthallen finansierades med arvet från industrimannen Carl Fredrik Liljevalch, d.y.. De som utredde arvet beslöt att en konsthall för allmänheten torde gillats av Liljevalch, eftersom han var även konstmecenat, ägnade sig åt välgörenhet och finansierade museer. En stiftelse bildades för att leda konsthallen. En kommitté under ledning av prins Eugen lyckades få en tomt som ursprungligen ägdes av Stockholms stad, i kvarteret Fyrkanten på Djurgården. En arkitekttävling utlystes år 1913 och juryn valde arkitekten Carl Bergstens förslag. Sedan byggdes Liljevalchs konsthall.

Vid invigningen och första utställningen i mars år 1916 visades verk av de svenska konstnärerna Carl Larsson, Anders Zorn och Bruno Liljefors, vilket gjorde succé. Till skillnad från Nationalmuseum visade Liljevalchs främst samtida, och även mer okända och mindre erkända konstnärer.

27 januari 2012–25 mars 2012

Vårsalongen 2012

Vårsalongen är som alltid Liljevalchs stolta start på varje nytt konstår! Att komma med eller inte komma med i utställningen, där alla insända bidrag bedöms av en jury, är frågan för både väl etablerade och icke etablerade konstnärliga utövare.

En av tjejerna som är med i vårsalongen är Eskilstunabon:

 

 

Carina Marklund

TITEL Sy ihop I
TEKNIK Broderi, applikation, screentryck
KONSTNÄR Carina Marklund

 

I bilderna ”Sy ihop” har jag valt att se tillbaka på min uppväxt, familj, närmaste släkt och platser där jag har mitt ursprung. De broderade bilderna har sin utgångspunkt i gamla fotografier.  Som minnesbilder att känna igen sig i. Frusna ögonblick av familj och släkt. Att sy ihop dåtid med nutid. Att stygn för stygn sy ihop en bild av sig själv.

Jag är textilkonstnär. För mig betyder det att jag arbetar både som idé- och materialbaserad konstnär. Människor och djur befolkar ofta mina arbeten där vardagshändelser kombineras med absurda inslag som vänder på eller förskjuter perspektiven. Genom mixen av material och tekniker skapas ytor och strukturer som tillsammans ger möjlighet att skapa uttryck på flera plan, taktilt, estetiskt och med ett berättande språk. Arbetet bedrivs i serier runt olika teman och jag arbetar på flera bilder/föremål samtidigt, för att skapa en rytm och dialog mellan verken.

 

 

Hemslöjden 100 år

Hemslöjden i Sverige fyller 100. Nu laddas för 366 dagar av slöjdaktiviteter runt om i landet under 2012. Jubileet kommer att bland annat att firas med en världskongress för unga samt utställningar på Liljevalchs och Nordiska museet.

Schemat inför jubileet 2012 är fullmatat:

Jubileumsutställning på Liljevalchs. Nordiska museet visar utställningen VÄV. På Prins Eugens Waldemarsudde lyfts hemslöjdens skapare Lilli Zickerman fram. På Vadstena slott görs den scenografiska utställningen Spetskonst. I Landskrona finns Världens vävar och en väldig trasmatte-pickning arrangeras på Stora Torget i Östersund.

 

Hemslöjden medverkar dessutom i Stockholms kulturfestival, Malmöfestivalen, Göteborgs kulturkalas och på Bok & Bibliotek samt flera barn och ungdomssatsningar. Världskongressen i Västra Götaland i midsommar för unga från fyrtio länder stöttas av Postkodlotteriets Kulturstiftelse med delar av de 2,7 miljoner kronor som den avsatt i stöd till 100 års-jubileet.

–?Min önskan är att hemslöjden blir ännu mer synlig under det kommandet året och lockar fler till rörelsen. Hela jubileet är framåtsyftande, betonar Kerstin Andersson Åhlin, generalsekreterare för Svenska Hemslöjdföreningars Riksförbund/SHR till DN.

I tider av surdegsvurm och en växande tveksamhet inför de mest kommersiella delarna av modeindustrin framstår det handgjorda som trendriktigt. Den som läst det anrika, nu redesignade, magasinet Hemslöjd det senaste året har inte kunnat undgå det pågående generationsskiftet. Allt fler unga hantverkare tar i dag plats med hippa, ibland direkt punkiga, idéer och med ett skarpt fokus på ekologi och gamla hantverkstekniker.

 

text hämtat från DN

 

Adoptera en orangutang…

Flera hundra borneoorangutanger jagas varje år i Indonesien för att bli mat, eller för att djuren utgör ett hot mot odlingar, visar en ny undersökning.

Se här vad DU kan göra för att hjälpa Borneos utrotningshotade orangutanger.

För den svenske NG-fotografen är det en hjärtesak att dokumentera hoten mot Borneos regnskog.

Orangutangunger har stort behov av närhet. Det fick fotografen Mattias Klum uppleva på nära håll.

Lars-Magnus Ejdeholm
Orangutangunger har stort behov av närhet. Det fick fotografen Mattias Klum uppleva på nära håll.

 

Julmarknad i Filmstaden…

Söndagen den 11/12 kommer man att stå på historisk mark. Jag ska vara med på Filmstadens julmarknad… Tänk att alla svenska filmstjärnor har varit här… Kolla in dessa bilder.. Visst var hon otroligt vacker!!

 

 

http://youtu.be/Ee83n2SemKs

 

 

 

Klassisk mark

I början av förra sekelskiftet låg här en strutsfarm. Tomten var  58 000 m2,  en yta motsvarande 10 fotbollsplaner. Man satsade på plymproduktion men verksamheten gick inte särskilt bra och 1912 gick den i konkurs.

 

 

Historien om svensk film startar med Svenska Bio. Med Charles Magnusson i spetsen hade man i början av 1900-talet lyckats knyta ett stort antal människor från utlandet med kunskaper om filmning till Sverige. Ateljén på Lidingö blev på detta sätt en i världen           © AB Svensk Filmindustriunik och mycket vital filmskola. 1912 engagerades MauritzStiller och Viktor Sjöström som regissörer och Julius Jaenzon som fotograf. Svensk film fick en stor marknad under första världskriget när de europeiska filmverkstäderna var starkt reducerade. Från denna tid kom finansmannen Ivar Kreuger att bli engagerad i Svenska Bio.

 

År 1954 spelas den första färgfilmen in i Råsunda. Gustaf Molander, som regisserat 62 filmer i Filmstaden, tar sig an Herr Arnes penningar (1954) med Ulla Jakobsson och Ulf Palme i  rollerna.

 

 

 

 

Bland det sista som spelades in i ateljéerna i Råsunda Filmstad var interiören iPippi Långstrump och Ingmar Bergmans Beröringen. 

SF lämnar Filmstaden 1969 och flyttar till nya och mindre lokaler i Stocksund. Kvar i Filmstaden finns de SF-ägda AB Filmteknik och AB Filmlager. Statens Scenskola hyr

1971 flyttar Riksteatern in och Lilla Ateljén förvandlas till teaterlokal.

Statens Sprängämnesinspektion hyr det gamla filmlaboratoriet, en gång byggt för att klara den äldre högexplosiva nitratfilmen. Övriga lokaler hyrs ut till  ungdomsband, konstnärer m.m.

 

 

 

Mea Culpa

Confiteor (latin: Jag bekänner) är det latinska namnet på en i det romersk-katolska missalet föreskriven formel för den offentliga syndabekännelsen. Missale (av senlatin missa “mässa”) kallas den bok som innehåller den kristna mässans officiella, liturgiska texter och sånger.  Den kan läsas eller sjungas, under mässa, under sakramenteneller vid enskild andakt. Från Confiteor kommer den latinska frasen Mea culpa